Hej På er alla!
Som alltid när man kommer över en dator, så går man, av ren slentrian, in på Facebook för att kolla läget i Sverige och för att se vad de man träffat på resan gör just nu.
Idag så blev jag relativt överraskad när jag entrade den virtuella mötesplatsen. Jag möttes av så kallade "statusar" som berättade om hemfärden och hur mycket de skulle sakna att vara ute och resa.
Jag fick en liten konstig känsla i magen och kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var som på något sätt kändes fel. Sedan kom jag på det.
Vi har nu varit borta i snart en månad, alltså en sjättedel av tiden som vi totalt kommer att tillbringa utanför Sveriges gränser. Däremot har många av de vi mött under resans gång varit ute en lite längre tid, och det har därför blivit dags för dem att återvända till deras respektive land.
Känslan som uppstod var att vi också snart skulle åka hem, vilket absolut inte är fallet, när hjärnan lyckades övertyga magsäcken om att det var ett falskt alarm så uppstod helt sonika en känsla av lättnad - visst, det är tråkigt att många behöver vända om och åka hem, men vi har inte ens sett en bråkdel av det vi kommer att se.
Det känns nu, såhär en månad efter avresa, som om att man inte kommer att vara med om så mycket mer än såhär. Men vi har trots allt fem månader, tre länder och två världsdelar kvar att avverka.
Dagen här på Koh Tao har varit väldigt lugn och skön, en stor del av den har spenderats vid eller i vattnet där det här lästs böcker och kastats freesbees.
Självklart har också en viss solbränna också uppstått. Denna har efter en månads tid nu blivit obligatorisk vid strandbesök.
Imorgon kommer vi att ta oss söderut till ön Koh Samui, där vi ska möta upp ett annat resande par som vi stött på innan.. Det känns bra att lämna Koh Tao, som är en väldigt fin ö, fast som man lätt ledsnar på om man vill att det ska vara lite tempo i vardagen. Koh Tao är en ö som verkligen måste rekommenderas från vårat håll och en plats som man inte får missa om man öluffar i Thailand.
En ytterligare god nyhet är att den svenska kronan verkar arta sig, och har ställt sig bättre till i förhållande till både thailänska bahten och den amerikanska dollarn, bahten har i jämförelse med den svenska kronan fallit 0,3 kronor och den amerikanska dollarn har försvagats med 1,2 kronor, vilket måste vara något slags fallrekord på så pass kort tid. Denna utveckling tolkas i våra ögon med två ord "Very nice" och det enda man kan göra nu är att hoppas att förloppet fortsätter i samma riktning.
God natt från Thailand!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja du Pontus, det där med att resa är en märklig upplevelse. Matilda och Fredrik skrev från Venezuela i söndags, de är på sluttampen av sin resa, att , citat ( från Matilda ) - när jag gav mig av så tänkte jag att så här kan jag leva 4ever, men nu?- NJAE ! Att ständgt vara på resande fot, boka biljetter, åka med en mängd märkliga transporter, med GIGANTISKA förseningar, om det nu ens är förseningar utan bara så som det är ?, väntan väntan väntan på trista ställen, ja det tar på orken. MEN däremellan så har vi upplevt fantastiska människor, underbara miljöer och oväntade upplevelser, vilket har varit behållningen. MEN nu längtar jag hem !! Slut citat. Och så är det kanske, att resa och leva "ad hoc", är spännande och oerhört berikande, men kan också vara nåt man lessnar på, till förmån för det vardagliga och den egna framtiden. Men där är ni inte ännu, ni är bara i början... M&F kommer hem nästa vecka efter 6 månader on the road, så det är lätt att förstå att duschen, maten och sängen helt plötsligt kan kännas så åtråvärda...Gissa om vi ska ha KALAS!!?? Det är en skräckblandad förtjusning att ens unge ger sig ut i världen, mest på gott, för som förälder vill man ju så gärna att ni ungar SKA ge er ut och få andra perspektiv än våra små blåbärsliv, men ändå .......det är j-kligt gott att få hem er igen, någe så när oskadda och välbehållna. M&F avslutar sin tripp i NY, de är där just nu och M skrev att NY måste vara den häftigaste stan som finns..something to look forward to!?
Nu är det ER tid så ta vara på den och bara va.....många tankar föds i det tillståndet...Det är så roligt att få förmånen att följa er på er resa, jag uppskattar verkligen att få ta del av dina ord och formuleringar Pontus. Att varje morgon gå in på er blogg och kolla - har det kommit nåt nytt ? Keep it up och ha det så gott, kramar fån Kristina
Hej grabbar!
Som ni ser så rinner tifen bara i väg. Känns inte riktigt som ni har varit borta precis över 1 månad nu. Går reseten av tiden lika fort så är ni isnart hemma igen och jag har lyckats med att bli 6 mån äldre i raketfart, det är ju lite jobbigt. Snön är nästa borta helt nu förutom då på vår tomt, vad ska den annars ligga. Idag skal jag och Rocky till skolan och träna spår..
Sköt om er nu
Kramar mammalotta med det sovande bihanget (just nu)
Skicka en kommentar